Närmare hälften av Sveriges kommuner brottas med avfolkning,
vikande skatteunderlag, åldrande befolkning och urholkad välfärd. Den andra
hälften får istället ta sig an problem med bostadsbrist, skenande
fastighetspriser, trängsel, segregering och utanförskap.
Dessa frågor
behandlades ingående med föredrag, samtal och seminarier under
Landsbygdskonferensen, vars tionde upplaga hölls onsdag och torsdag i
Örnsköldsvik. En av de intressantare föreläsningarna hölls av Charlotta
Mellander, professor i nationalekonomi vid Jönköpings universitet.
Hennes föredrag hade rubriken ”Lyckliga platser – hur valet
av boende ort påverkar hela ditt”, och enkelt uttryckt handlade om vad är det
som får en människa att välja platsen där man vilja leva sitt liv.
Eller så här: varför flyttar framför allt ungdomar till
storstäderna, hur kan vi få dem att stanna, alternativt flytta tillbaka, och
hur får vi andra att flytta till just vår kommun? Det är tiotusenkronorsfrågan
(utan hänsyn till inflationen, men den är ju så låg) för kommunalpolitiker i
avfolkningsbygder, och då inte minst i Ångermanland.
Det kan knappast råda någon tvekan om att för många kommuner
är samhällsservicen i fara på sikt.
-
Redan idag i 45 procent av Sveriges kommuner
arbetar fler på Systembolaget än inom polisen, säger Mellander med ett
drastiskt exempel.
Det klassiska tillvägagångssättet i kriskommunerna är att
”stärka näringslivet”. Alla som har upplevt med vilken sakrosankt attityd
Svenskt näringslivs ranking av företagsklimatet studeras på näringslivskontoren
förstår vad som menas.
Läs hela texten i Allehanda.se
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar