Bloggtoppen

Blogg listad på Bloggtoppen.se

tisdag 16 juli 2024

Salomon Schulman in memoriam

 



Det var i februari 2019. Jag hade rest till Lund för boksläppet av min roman ”När kriget inte kom”. Släppet skulle bli på kvällen på galleri Bryder. På förmiddagen ringde telefonen, hemligt nummer, och då svarar jag aldrig. Men gjorde det den här gången. Varför? Ingen aning, och jag tänker låta bli alla tillrättalagda efterhandskonstruktioner.

”Vad är det för en jävla bok du har skrivit?” frågade en uppfordrande röst, och trots att jag aldrig har talat med honom förut visste jag direkt att det var Salomon Schulman. Jag berättade kortfattat om boken, och han sa att han kanske skulle komma till boksläppet.

Det gjorde han, och höll låda till allmän belåtenhet.

Vi träffades på kafé dagen efter, och jag kunde för en gångs skull briljera med ett ordspråk på jiddisch som han inte kände till: ”En judes plats är inte på en idrottsplats utan på ett kafé” (ungefär så där).

Men det var Salomon som briljerade mest förstås. Jag kände väl till han djupa förtrogenhet med jiddischkulturen, jag hade läst hans böcker och artiklar i ämnet, men han var också imponerade kunnig om polsk historia och kultur.

Vi förde ett långt och vindlande samtal om den polske nationalskalden Adam Mickiewiczs dubiösa, det vill säga judiska, ursprung. Det var lika underhållande som givande.

Vi höll kontakten sporadiskt efter det, ofta i samband med diverse världshändelser av större eller mindre dignitet med judisk bäring. Ofta var vi överens, ibland inte.

Ett tag hade vi en idé om en ömsesidig skola, han skulle lära mig jiddisch, mot att jag undervisade honom i polska. Vi började mycket entusiastiskt, och några spår har det väl lämnat, även om vi dryftade mest annat än glosor och grammatiska regler. Och ganska snabbt rann det ut i sanden.

Och i morse nås jag av nyheten om hans död. Sorgligt. Världen är plötsligt en mensch fattigare. Med Salomon Schulman försvinner en viktig länk till (den visst inte ”svunna”!) jiddischkulturens universum. Men minnet kommer att leva länge.

Vila i frid. Baruch Dayan HaEmet.


Foto: Av Bengt Oberger - Eget arbete, CC BY-SA









Inga kommentarer:

Skicka en kommentar