Näringslivet är överskattat – här är professorns bästa tips för ökad inflyttning: "Framgångsrika regioner välkomnar alla"

 

Närmare hälften av Sveriges kommuner brottas med avfolkning, vikande skatteunderlag, åldrande befolkning och urholkad välfärd. Den andra hälften får istället ta sig an problem med bostadsbrist, skenande fastighetspriser, trängsel, segregering och utanförskap. Dessa frågor behandlades ingående med föredrag, samtal och seminarier under Landsbygdskonferensen, vars tionde upplaga hölls onsdag och torsdag i Örnsköldsvik. En av de intressantare föreläsningarna hölls av Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Jönköpings universitet.

Hennes föredrag hade rubriken ”Lyckliga platser – hur valet av boende ort påverkar hela ditt”, och enkelt uttryckt handlade om vad är det som får en människa att välja platsen där man vilja leva sitt liv.

Eller så här: varför flyttar framför allt ungdomar till storstäderna, hur kan vi få dem att stanna, alternativt flytta tillbaka, och hur får vi andra att flytta till just vår kommun? Det är tiotusenkronorsfrågan (utan hänsyn till inflationen, men den är ju så låg) för kommunalpolitiker i avfolkningsbygder, och då inte minst i Ångermanland.

Det kan knappast råda någon tvekan om att för många kommuner är samhällsservicen i fara på sikt.

-          Redan idag i 45 procent av Sveriges kommuner arbetar fler på Systembolaget än inom polisen, säger Mellander med ett drastiskt exempel.

Det klassiska tillvägagångssättet i kriskommunerna är att ”stärka näringslivet”. Alla som har upplevt med vilken sakrosankt attityd Svenskt näringslivs ranking av företagsklimatet studeras på näringslivskontoren förstår vad som menas.

Charlotta Mellander ställer sig skeptisk, ”Jag flyttade till X för att det är så starkt näringslivsklimat där”? Knappast. Visst är jobb viktiga, men räcker inte som isolerad faktor, mycket mer måste till.

Satsningar på att locka till sig barnfamiljer är en annan favorit. Trots att barnfamiljer flyttar i mycket liten utsträckning. Den överlägset största gruppen som rör på sig är personer mellan 18 och 35 år, och de borde rimligen vara den främsta målgruppen.

Det är möjligt, framför allt de som har en anknytning till platsen.

-          De som bestämmer är oftast vita personer i kostym i 50-årsåldern (inget fel på dem!), men vi kanske borde lyssna av fler grupper, och ta dem på allvar, säger Charlotta Mellander.

Enligt hennes och andras forskning förväntar sig, människor, inte minst unga, följande av en attraktiv plats: variation, skönhet, god offentlig service, hastighet/densitet, det vill säga att det händer mycket, och sist men inte minst höga löner.

Det är som ett charterpaket, allt måste ingå, även om vissa delar kan uppfattas som viktigare än andra. Det gäller i hög grad den första punkten, variation, ett rikt konsumtionsmönster i form av bra shopping, ett rikt kultur- och nöjesutbud, många mötesplatser.

Det är viktigt att se att det är en helhet, ett kretslopp där de enskilda delarna inte bara samverkar utan också förstärker varandra.

Och i sin tur skapar nya kretslopp där flera talanger attraheras, fler företag etableras, tillväxten ökar, fler resurser bildas, livskvalitet blir större.

Intressant nog är också platsens skönhet och en tolerant atmosfär viktiga aspekter som får människor att stanna, flytta till, och dessutom att rekommendera, en plats.

-          Framgångsrika regioner välkomnar alla! säger Charlotta Mellander.

Talare före Mellander var landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) som i sitt korta anförande visade på ett högst avslöjande sätt att det från högre håll saknas förståelse för problematikens hela komplexitet. Att hon inte en enda gång använde ordet ”utjämning” gjorde inte saken bättre.

Förhoppningsvis finns det på lokal nivå en bättre insikt och förmåga att tänka nytt. Det skulle kunna leda till spännande samarbeten.

Från Allehanda.se 21/9 2019