”Vägen är inget BB.” Ett påstående som kan tyckas självklart, rent av banalt. Men dessvärre helt felaktigt. För 17 år sedan stängdes BB i Kiruna, det är tolv mil enkel väg till närmaste förlossningsavdelning i Gällivare, och det har fötts åtskilliga barn längs med vägen dit. Liknande fall inträffade nyligen i Ådalen, på vägen från Kramfors till Örnsköldsvik, och det var inte heller första gången.
De långa avstånden till BB har skapat oro och fruktan bland
gravida kvinnor i Kiruna och numera också Ådalen, och nya och exceptionella
erfarenheter av fasa och förnedring i samband med bilförlossningar.
Dessa känslor och erfarenheter har nu gestaltats
konstnärligt av Carina Kero Esberg och Lina Maria Viitala. De är två konstnärer
från Kiruna, båda tvåbarnsmammor, Carina är dessutom utbildad sjuksköterska.
Deras utställning visades i mars i Stadshuset i Kiruna, och nu har turen kommit
till Sollefteå och Orrenhuset.
-
Idén till utställningen fick vi från en mamma
som hade fött ett barn efter vägen 2016. Hon hade tagit upp frågan med
politiker och tjänstemän men inte fått något gehör, då tyckte hon att det vore
bättre att lyfta fram problematiken genom konsten, berättar Carina Kero Esberg,
som är i Sollefteå för att inviga utställningen.
I centrum för utställningen står fem kvinnor och deras
berättelser om förlossning vid vägen. De porträtteras på stora fotografier
iklädda sjukhuskläder, det är för att markera att de egentligen hör hemma på en
vårdavdelning på ett sjukhus. Inte vid vägrenen, på en parkeringsficka eller i
ett dike!
Lägg därtill klimatet, det är en lång vinter i norra
Lappland. Det är ofta mörkt och halt, med branta backar och riks för kollision
med renar. Vägstandarden i Norrbotten är ofta lika undermålig som i
Västernorrland.
Hur känns det när varning klass si och så utfärdas, man
uppmanas att inte ge sig ut på vägarna, och vattnet kan gå när som helst?
Det finns totalt bisarra inslag i berättelserna. En av
kvinnorna fick fortkörningsböter på väg till BB, de körde närmare 130 på en 70
väg och passerade en fartkamera. Hastighetsbegränsningar är ingenting som
stressade pappor in spe bakom ratten tar någon större hänsyn till. (I
rättvisans namn bör nämnas att de slapp betala boten.)
Inte mindre bisarr är kartan med alla födslar vid vägen
utmärkta. Så vitt jag förstår har det tragiskt nog även förekommit dödsfall.
Hela utställningen har ett drag av tragik, även om de två
konstnärerna också i viss utsträckning använder humorn. Visst kan man få sig ett gott skratt framför
konstruerade vägskyltar med födande kvinnor i olika ställningar och annonsen om
kurser i bilfödande – här har för övrigt verkligheten som vanligt överträffat
dikten!
Men det är ett skratt som fastnar i halsen. Och nog kan man
hålla sig för skratt framför installationen med de två BB-väskorna, att en
kvinna som ska föda barn i Sverige 2018 ska behöva ta med sig sax och klämmor
är helt enkelt inte värdigt. Det blir en känsla av overklighet, händer det
verkligen här och nu?
Under utställningen i Kiruna har 59 personer lämnat
uppgifter om hur långt de har måst köra. Ofta kan hända mer än bara
förlossningen, komplikationer av alla de slag och återbesök kan krävas. Resor
på 150-200 mil är inte ovanliga. Sammanlagt har de 59 kört mer än två varv runt
jorden!
Hållbarhet och miljötänkande – någon?
Det finns en ljudinstallation till utställningen innehåller
korta fragment av berättelser om förlossningar vid vägkanten. Här ryms oändligt
mycket rädsla, oro, ångest, panik och förnedring.
”Vi ska inte ha fler barn trots att vi alltid ville ha en
stor familj”, säger en kvinna. Det är en röst av sorg och vrede som anklagar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar