"Jag har också lite invändningar mot ordrikedomen. Som läsare
får jag värja mig mot en viss pratighet för att nå fram till den strama
skönheten i mormors avslutande ord i berättelsen om den tyfussjuke: Nej,
för hemma fanns ingenting att äta. Det är nästan isländskt i sin kärvhet som
tydligare än alla övriga ord i blixtbelysning visar upp fattigdomen."
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar