På onsdag kan han vinna ett av Nordens finaste musikpriser.
Fredrik Högberg är nominerad till Nordiska rådets musikpris, och på galan i Blå
hallen kommer han att kunna frottera sig med kändisar som Lars von Trier och
Mads Mikkelsen. Till vardags är kompositören Högberg kung av Nyland, och håller
hov i gamla Tingshuset.
-
Härifrån får de släpa ut mig, säger Fredrik.
Men det började långt härifrån, i den skånska bruksorten
Svedala där han växte upp. Dialekten sitter i än. Han hade alltid mycket musik
omkring sig, mamman spelade gitarr för hemmabruk och lyssnade mycket på skivor.
Redan i femte klass bildade han sitt första rockband – Dr. Gnu and the Jungle
Boys – och skrev egna låtar, inspirerade av Springsteen, Wiehe och Afzelius.
Och på högstadiet visste han helt säkert att det var musik han ville ägna sig
åt.
Fredrik nämner särskilt sin musiklärare från den tiden,
Elisabeth Prahl, som en viktig inspirationskälla.
-
Då var musikvärlden uppdelad i synthare och
punkare, och jag var synthare, så klart, med förebildare som Depeche Mode och
Kraftwerk.
Men han är noga med att understryka att han redan då var
framför allt en musikalisk allätare.
Sedan bar det av till musiklinjen på Framnäs folkhögskola
och senare Musikhögskolan i Piteå, ett långväga val som motiverades av trots
och ungdomsrevolt, men något som han aldrig ångrade. Det var betagande vackert
och alla människor var otroligt trevliga. Innan flytten till Piteå hade han
aldrig varit i Norrland, ja han hade knappt varit utanför Skåne.
-
Mitt hjärtas geografiska kompass förändrades.
Från första stund kände jag att här vill jag vara.
Här mötte han kompositören Jan Sandström som blev avgörande
för hans musikaliska utveckling. En ny värld av modern klassisk musik öppnades,
och Fredrik gjorde den så småningom till sin egen. Fast på sitt eget vis.
Här mötte han också flera musiker som sedermera blev hans
samarbetspartner och även goda vänner, Martin Fröst, Christian Lindberg, Håkan
Hardenberger.
-
Det var som att spela tennis med någon som är
bättre, man blir så mycket bättre själv, säger Fredrik Högberg.
Fredriks musik brukar beskrivas som klassisk modernism, men
postmodern är nog en bättre beteckning. Modernismen blandas med nyklassism och
romantiska toner, det finns inslag av rock och jazz, och helst framfört som ett
multimediaverk med videofilm, animation och koreografi.
Verket ”Ice Concerto”, med vilket han tävlar om Nordiska
rådets musikpris, och som för övrigt var anmält för miljöbrott av Kramfors
kommun, är ett utmärkt exempel på Fredriks genrefria och gränsöverskridande
musikaliska stil. Det gäller lika hög grad det senaste verket ”The Accordion
King” för orkester och dragspel, en sällsynthet bara det, och med Jörgen
Sundeqvist som solist. Det ska uruppföras i Kramfors i januari.
-
Min drivkraft är att skapandet ska vara
lustbetonat och ständigt nytt och unikt för mig, jag har inget tålamod och blir
snabbt uttråkad, säger Fredrik.
Och han vill hålla på med olika saker. Fredrik Högberg må
vara känd ute i den stora världen som framgångsrik kompositör, hemma i Ådalen
kom genombrottet med det numera kultförklarade rockbandet Nylands Järn.
Det var kärleken som fick honom att flytta till Härnösand
efter elva år i Piteå, och det var kärleken till ett hus som fick honom att
hamna i Nyland.
-
Vi såg en annons, åkte och tittade på
Tingshuset, och jag tänkte att det här är ett hus som anstår en kompositör av
rang, säger Fredrik på sitt skämtsamma sätt.
Fredrik berättar att han är ingen
storstadsmänniska, och han trivs förträffligt i Tingshusets kreativa miljö.
Samtidigt kan det vara problematiskt att verka i glesbygd, och det han tror att
det vara till stor hjälp att han redan var etablerad kompositör när han
flyttade till Nyland. Och han poängterar också att bra kommunikationer är en
förutsättning för honom att kunna ta sig ut till den stora musikvärlden, och
för att den stora musikvärlden ska kunna komma till honom.
-
Utan flygplatsen, E4:an, och numera tåget,
skulle det inte gå.
Till en början tyckte sig Fredrik märka en viss
misstänksamhet från lokalbefolkningen mot den kufiske kulturmannen. Han tror
att många undrade vad han höll på med. Med Nylands Järn blev som en brygga, och
numera är Fredrik Högberg en självklar del av lokalsamhället i både Nyland och
Kramfors med omnejd.
Ådalen har genom historien varit hemvist för två av Sveriges
största klassiska kompositörer, Franz Berwald var disponent vid Sandö glasbruk
och Wilhelm Peterson-Berger var född i Ullånger. Fredrik Högberg sticker inte
under stol med att han gärna skulle räknas till de stora.
-
Det är som en rockstjärnedröm, säger han.
Nomineringen till Nordiska rådets musikpris är en viktig
bekräftelse, och ger kraft att fortsätta. En eventuell vinst ger också
nödvändiga medel, prissumman är på 350 000 danska kronor, ungefär
450 000 svenska. Det skulle bli ett välkommet tillskott för Fredrik
Högberg, som trots stora konstnärliga framgångar tvingas leva med inte bara
oregelbundna men också osäkra inkomster.